Skapa fiktiva karaktärer i sex steg. Ett case från Örebro

En konst.

Berättande beskrivs som en konst… ”konsten” att berätta.

Och – liksom konst – krävs kreativitet, vision, skicklighet och övning. Berättande är inte något man kan greppa på en gång, efter en kurs.

Berättande är en trial-and-error process
                                                                  Allie Decker Hubspot 2 juni 2021

OK – en konst. Men också ett hantverk. Det blev destinationsutvecklarna i Örebro på Örebrokompaniet varse när de modigt tog sig an en digital storytelling med autentiska historiska händelser och personer blandat med fiktiva karaktärer. Syftet var att visa ett spännande och intressant Örebro samt skapaa nyfikenhet för Örebro som besöksmål genom berättelser som berör och väcker igenkänning. Plattformen var GeoStory - en app för att upptäcka hela Sveriges kulturarv och historiska platser.

Storytelling är processen att använda fakta och berättelse
för att kommunicera något till din publik

En normaltjock vuxenroman brukar ligga på runt 300 sidor vilket motsvarar ca 90 000 ord, en spelfilm är idag sällan under två timmar, ett spel kan vara uppemot 25 timmar. En längre berättelse ger större utrymme för ett berättaruniversum, en ramberättelse, utveckling av karaktärer och utfoskandet av komplexa tematiska och symboliska element.

Det var inte utgångspunkten när gänget på Örebrokompaniet, ledda av mig, tog sig an uppgiften att skapa berättelsen ”En ryslig marsnatt 1854”. Uppdraget var att skapa 10 dramatiserade berättelser för 10 historiska platser i Örebros centrum med hjälp av fiktiva karaktärer. Berättartiden skulle vara max två minuter per plats.

I arbetet ingick även mervärden som "väsen" (autentiska personer), tävlingsmoment med prestationer (quiz) och "historiska nyheter". 

Karaktärer för kortare berättelser
Vad ska man tänka på?

1. Känn din publik

För att skapa en fängslande berättelse måste du förstå din publik. Vem vill höra din berättelse? Vem kommer att gynnas och svara starkast? 

Örebrokompaniets projekt ”En ryslig marsnatt 1854” vänder sig till skolelever i Örebro och turistande barnfamiljer… Av det skälet valde man att skapa fiktiva karaktärer i vilka dagens unga kan känna igen sig i. Tänk dig en tidsbro som förenar vår tids unga med gårdagens människor. 

Hitta tidlösa ämnen som alltid berör

2. Fiktiva eller autentiska?

Jag får ofta frågan om det är ok att blanda fiktiva människor med personer och händelser som har existerat i verkligheten. Svaret är JA! Fiktiva karaktärer erbjuder en flexibilitet och en frihet en autentisk person inte kan erbjuda dels av etiska skäl dels av källornas begränsningar. En sak ska man dock aldrig tumma på. Fiktiva karaktärer måste vara trovärdiga. 
Trovärdiga och övertygande karaktärer
kan skapa en tro för nästan vad som helst

Möt tre karaktärer från år 1854

I centrum för dramat ”En ryslig marsnatt 1854” står Johan och Lotten och bifiguren Karl. Tre unga människor vars öden flätas samman vilket kommer förändra deras liv för alltid. Dramat utspelar sig i ett Örebro präglad av en äldre tid dömd att gå under. Ingen kunde föreställa sig att det skulle ske över en natt. I berättelsen får vi följa örebroarna när de upplever sin stad och sina hem – allt vad de skapat, brinna ner.  Förutom huudkaraktärerna är personerna i berättelsen autentiska. De befann sig i Örebro - då när det hände. 



3. Tydlig eller komplex karaktär?

En tidsrymd på 20 minuter ger inte utrymme för beskrivningar av komplexa karaktärer. Lösningen är att göra karaktärerna tydliga för publiken. Publiken ska snabbt kunna uppfatta egenskaper som statusposition, personlighetsdrag och drivkraft. Karaktärerna Johan, Lotten och Karl kan beskrivas såhär:

  • Johan: rikemansson, gymnasieelev, ängslig, mobbad. Han drömmer om att vara modig
  • Lotten: fattig, arbetande, modig och rådig, beundrad. Hon drömmer om ett bättre liv
  • Karl: gymnasieelev, mobbare, antagonist till Johan

4. Karaktärens förändring/utveckling

I berättelsen ”En ryslig marsnatt 1854” kommer alla tre karaktärer att förändras genom de händelser de går igenom. En kort berättelse med tydliga karaktärer kan med andra ord vara fullt tillräcklig för att beskriva karaktärernas både inre som yttre resa. Se bara till att karaktärens utveckling fungerar harmoniskt med händelseutvecklingen. Publikens uppfattning av en karaktär kan också förstärkas med animationer, röster, kläder och musik.

5. När blir en karaktär omtyckt?

Det korta svaret är, när publiken upplever en förståelse för karaktärerna. En sådan identifikation bottnar i publikens egna erfarenheter. Ett narrativ med starkt emotionellt innehåll skapar en känsla av empati och underlättar arbetet med att skapa en illusion. 

När berättaren tror på karaktären
upplever publiken ett hjärta i berättelsen

6. Temat

Tema eller ämne, är vad något berättat handlar om på ett djupare plan. Temat ger berättelsen upplevelsevärde. Temat driver också handlingen framåt. Berättelsens tema ska kunna sammanfattas med sex till tio ord. Eller med tre ord! För Örebrokompaniet var det självklart knyta an till företagets värdeord Mod, Handlingskraft coh Kreativitet.

Det är karaktärerna som gestaltar upplevelsen av temat 

Vad skulle kunna vara ditt kärnbudskap? Hur kan du omvandla det till ett tema som rimmar med ditt syfte?


"Heja dig som lotsar oss fram genom berättarkonsten! Jag är så glad och stolt över vårt gemensamma arbete med "En ryslig marsnatt 1854". Det har varit så lärorikt att skapa Örebros eget berättandruniversum, med Lotten och Johan som huvudpersoner och branden som central händelse. Tack för ett toppenbra samarbete, jag ser fram emot fler berättelser och att sprida Örebro genom Geostorys historiska guider!"

                                                    Sanna Rosell, destinationsutvecklare och kommunikatör, Örebrokompaniet 


Örebrokuriren Stadsbranden 1854-app-guidar-dig-genom-historien/ 

Produktionen "En ryslig marsnatt år 1854" är ett samarbete mellan Jens Engelbrecht, GeoStory, Jenny Blåder och Sanna Rosell, Örebrokompaniet och BerättarTrädet.

 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Är innehållskuratorn en superhjälte?